Vilken människa som helst kan betyda Ljus Ljus Ljus för någon. Vem som helst kan gå runt med större sorger än man kan ana. När Mariia träffar Mimi är det enda hon ser Ljus Ljus Ljus, men hon upptäcker även att Mimi är fylld till bredden med sorger. Det är Tjernobyl sommaren 1986, skogarna är förgiftade och mänskligheten är skakad ända in i benmärgen.
Boken är Mariias berättelse om hennes fjortonde sommar i livet, den hon spenderade med Mimi. Mimi är den nya flickan som bor i det vita förbannade huset, flickan med förkorta jeans, flickan med öppen jacka – öppet hjärta. Mariia blir kär och för henne är Mimi bara ljus ljus ljus, fastän hon ser alla sorgerna Mimi bär på. Snart är de ett par, men att vara ett hbtq-par på 80-talet i en liten by i Finland är allt annat än lätt.
Vilja-Tuulia Huotarinen har skrivit en fantastisk ungdomsbok. Boken är nämligen otroligt poetiskt och vackert skriven men man måste vara väldigt allert och vaken när man läser för annars så tappar man bort sig bland alla poetiska uttryck eller missar någon viktig detalj. Berättelsen är dock förvånansvärt mörk redan från början och ju längre du läser desto mörkare och sorgsnare blir berättelsen, raka motsatsen till bokens titel Ljus Ljus Ljus. Boken ger en bra inblick i hur det var att leva på 80-talet och man får veta hur Tjernobyl drabbar alla. År 2011 fick boken Finlandia Junior priset, vilken den enligt mig absolut förtjänade. Boken är väldigt läsvärd och snabbläst. Jag rekommenderar den varmt till de flesta ungdomar och äldre.
-Freja
Sök / reservera boken: Vilja-Tuulia Huotarinen: Ljus, ljus, ljus