lexFramgångssagor, enteprenöriella egenskaper och prestationskrav. Lex går sista året i gymnasiet och är less på allt och alla utom Jonatan, bögen med stylistdrömmar. Hon gör allt för att protestera och är emot i princip allt som är ”normalt”. Det enda hon skulle vilja är att dagdrömma sig bort i evighet, men plötsligt så börjar hennes mamma dejta Bruno, en jobbig zumbadansande författare som ställer för många frågor och som inte haft en bra bok på år och dar. En dag hittar hon på en historia för honom och när han plötsligt tänker ge ut en bok baserad på hennes historia måste hon hitta på något.

 

För att göra revolt mot allt och förstöra planerna på hans bok skapar hon alter egot Maya, som har en egen blogg. Bloggen bygger på samma historia hon berättat för Bruno, men med kombo av Maya som är precis allt, snygg, sexig och orädd för att skapa rubriker och dessutom har en snygg och egen stil, som Jonatan hittat på, så är hon så mycket bättre. En dag så upptäcker Lex att bloggen och den mystiska Maya blivit en riktig framgång som hela Sverige pratar om och hon inser, för att behålla trovärdigheten och för att få boken stoppad, att Maya måste ses på riktigt. Fan.

Jag älskar verkligen boken och Sara Kadefors för att hon lyfter fram så vardagliga händelser och gör en fantastisk historia av dem, en historia som känns äkta och älskvärd. Språket är fint och Lex är en så härlig figur som bara är. Även om hon är så passiv och anti som någon kan vara, så blir man inte trött på henne utan man blir närmast nyfiken och vill komma nära och  det gillar jag.

Jag tycker alla som går på högstadiet/gymnasiet borde läsa den här boken. Den är synnerligen aktuell och allmänt viktig. För en bok som träffar så rätt och bara levererar viktiga synpunkter på rad; rättvisor, orättvisor, dubbelmoral, passivitet och om att bli känd kan inte vara annat än viktig. Problemen samhället skapar och orättvisorna i kändiskapet tas fram, att t.o.m. en antityp som Lex kan skapa en blogg och bli populär. Men kan ens Lex bli känd utan att spela på en dubbelmoral som hon själv fördömer?

 

– Freja